< Frantisek, du är född i staden Zlin likaså t.ex. mest berömd och i världen mest framgångsrike Zlinbon, företagaren Tomas Bata. Har du påverkats av den lokala „Bata- atmosfären“?
Eftersom studierna var gratis, kommer jag ihåg när jag gick Batas konstskola. Vi var tvungna att gå till Batas fabrik en halv dag i veckan för att teckna bilder, t.ex. av någon maskin eller delar av maskiner som var avsedda för kommande tillverkning. Men det var redan när fabriken låg i kommunisternas händer. Vi var också skyldiga att fullgöra våra plikter med att jobba på tryckeriet. Det var inte något behagligt arbete. Annars är jag en avlägsen släkting med Batas familj, vilket under kommunismens tid var en „försvårande omständighet“.

< Har du haft konstnärliga anlag för målning redan i tidig barndom? Har någon i din familj haft liknande intressen som du?
Jag har verkligen haft målaranlag mycket tidigt. Jag målade redan som en femårig pojke. I grundskolan brukade jag till och med sitta kvar i skolan för lexornas skull och var då tvungen göra en teckning framför lärarinnas ögon förr att bevisa att det var jag som hade målat den och inte mina föräldrar. Min mamma var musikbegåvad och har haft mycket vackert förhållande till naturen. Ingen annan i familjen har eller har haft konstnärliga anlag.

< Frantisek, jag vet redan på förhand att du helst inte skulle vilja svara po denn här frågan, men jag ber dig om det: Kan du redovisa ditt hittillsvarande liv och säga om du är nöjd med vad lyckats med?
(Leende). Jodå, jag är ganska nöjd med det. Om jag hade stannat i Tjeckien, skulle jag aldrig ha upptäckt det som jag upptäckte här. I Sverige har jag „kastad i vatten“, hemma krävde ingen nästan någonting av mig. Här var jag tvungen att rädda ett förfallet slott från mögel, när alla de bästa vetenskapsmän hade samlats före mig för att ta bort mögel, men endast lyckats åstadkomma raka motsatsen. För den skull hade jag det kanske värre.

< I ditt liv har du genomgåt åtskilliga prövningar, vilka ställde såväl dina fysiska som moraliska värderingar under lupp, och dina närmastes och vänners likaså. Vad värderar du mest hos människor?
Mänsklig karaktär.

< Du är ofantlig arbetsam människa. Jag inser att vi aldrig tidigare har talat om din semester. Kan du säga mig hur din idealsemester skulle se ut?
Jitka, om du tror att jag vill ligga någonstans på en exotisk strand, så är det absolut fel. Men att besöka något stort galleri och i lugn och ro njuta av vackra tavlor, det gillar jag.

Koppla av måste vi alla. Vad hjälper dig att slappna av och samla nya krafter?
En god sömn är nödvändig för varje människan, men om jag sover lite längre, har jag sedan dåligt samvete för att jag ine utnyttjade tiden mer funktionellt. Jag vaknar ofta kl. tre på morgonen och går och målar eller jobbar, eftersom jag i huvudet plötsligt får en idé, vilken skulle kunna gå förlorad om jag somnade om. Själslig kraft samlar jag på mig på galleriet, där jag förnimmer tavlornas skönhet. Att lyssna på en fin konsert av klassisk- eller folkmusik, t.ex. cimbalo-musik, det gillar jag väldigt mycket, det berikar mig och hjälper mig samla nya krafter.


Frågor till Frantiseks Makes fru


< Jirinko, hur det går att leva med en människa som är så ofantlig tillgiven sitt arbete, ett kall, som betyder allt för honom?
Svårt... men jag är nöjd. Jag skulle aldrig byta. Vårt liv är genomsyrat med ömsesidighetensförståelse och vi har samma inriktning.

< Vad uppskattar du mest hos Frantisek?
Jag beundrar ofantlig hans konstnärliga ställning.

< Du är Frantiseks tillgivna partner, men samt är du hans assistent i ert arbetsliv. Har det inte varit lite för mycket när ni tillbringar så mycket tid tillsammans, har ni inte för den skull någonsin haft någon liveskris?
Nej, aldrig. Vi har aldrig haft någon kris, vi har aldrig grälat. Andlighet och konst förenar oss.

< Vad betyder målning för dig, Frantisek?
Allt. Det är mitt liv. Jag skulle dö utan det. Jag menar allvar. Det är mitt kall.

Jirinka tillägger: Vår tid är uppskrovad. Människor intresserar sig bara för nyheter, men det,som borde väcka deras intresse och få dem att känna sig de upplyfta, det missar de. Konst ska i människorna väcka en känsla av skönhet, den ska berika deras själar, så att de förstår hur konstnären tänker, hans kreativa attityd till konstverket. Så här borde ungdomar ledas. Världen störtar snabbt iväg någonstans. Vilka ska vi bli, vilken värld ska vi skapa – vi får inte glömma barn och ungdomar, vi måste förklara för dem vad konsten betyder. Materialism och längtan efter pengar förstör denna skönhet …

Frantisek: Konsten är lik musik. Dålig musik kan inte upplyfta en människa till högre andlig nivå. Konstnärer, musiker, poeter leder människor till ett bättre liv, dem emellan finns inte någon mördare.

< Ni är båda två i en ålder när ni skulle unna er söta, futtiga bekymmer. Vad tvingar dig att jämt gå vidare – är det den egna viljan att klara ännu någonting eller är det på grund av ”påtryckning” utifrån, dvs. av andra människor som bryr sig om din forskning och vetenskapliga rön, eller en kombination av båda varianterna?

Ingen av dem. Då jag inte orkar sova, går jag till min ateljé för att jobba eller måla. Radion sänder vacker musik på natten, så då går det föträfligt att skapa. Ibland händer det att jag somnar på stolen med penseln i handen. Själv vet jag inte vad det är som driver mig till arbetet så mycket. Jag är en troende människa och betraktar mitt arbete här på jorden som ett kall.
<<<
Jag kommer bra ihåg troligen den första gratulationen till din födelsedag över huvud taget på landsmännens förenings folkfest Hodova zabava, med cimbalo-orkester, som du och Jirinka regelbundet - till vår stora glädje – varje år besöker. Jag blev verkligen glad för din stora glädje och överraskning som en offentlig gratulation i mikrofon och personliga musiksolo vid ditt bord har åstadkommit. Du har med full rätta fötjänat detta uppmärksamhet.


Till slut ska jag nämna ett mycket trevligt och känt TV-program av Marek Eben, ”Na Plovarne”, där du den 9 februari 2006 var gäst och vilket är möjligt att titta on-line på Internet (se www.ceskatelevize.cz/program  + sök program, lösenord Makes), men jag vill också nämna ett annat, mycket betydelsefullt kulturevenemang, som äger rum varje år: en humanitär konsert vid namn ”Podepsano srdcem” (Underskrivet med hjärtat), dit du skänkte en dyrbar grafik i fjol, vars behållning, tillsammans med andra gåvor från andra betydelsefulla konstnärer sålda på auktion gick till ett humanitärt konto CDV (Centrum dobre vule = en välgörenhetsorganisation, www.cdv-cheb.cz ).

Båda evenemangen har som den gemensamma nämnaren er vän, herrn Jan Maruska från Prag, som arbetade ett par år i Stockholm och som har haft möjligheten och förmånen att komma i närmare kontakt med er. Han förmedlade inte bara de två ovannämnda evenemangen, men också (i egenskap av min före detta arbetskollega och vän) bad han mig om att få gratulera dig, Frantisek, så hjärtligt som möjligt i hans och hans familj namn till din betydelsefulla födelsedag och till dig överlämna denna vackert bukett och ge dig en stor kyss, vilket jag gör mycket gärna.

Kära Frantisek, att du är här med oss i ständigt samma fräscha fysiska, själsliga och arbetstrivsel minst upp till hundra år – det önskar dig uppriktigt och från djupet av hjärtat inte bara jag utan alla upphovsmän och läsare av Pozitivni noviny (Positiva nyheter)!   Mycket lycka, eftersom den är vacker,     mycket hälsa, eftersom den är dyrbar,       mycket kärlek, eftersom det finns lite           och mycket av allt,            som är värd att önska dig!

Frantisek Makes själv erkänner att han inte är skicklig i hushållarbete, men trots allt kan han en enda sak mycket väl… att laga god kaffe!
Jirinka bara log när Frantisek ”seglade” in i köket och började laga stt omtyckta ”kaffe a´la Moltanbano” för oss. Utan att överdriva kan jag påstå att kaffet var perfekt! Tjock, krämig espresso, dekorerad med en liten klick vispgrädde. Uppriktigt sagt, har jag inte njutit av en så god kopp kaffe på länge. Frantisek har till och med lyckats locka mig och inspirerat mig så att jag har tänkt efter om jag skulle köpa en sådan kaffekokare med mig hem…

Som sagt redan inledningsvis, med anledning av sin stora upptagenhet för ett ytterst viktig vetenskapsprojekt, skjuter vi fortsättningen på vårt samtal till januari nästa år (utlovat).
Jag hoppas att jag – med denna lilla introduktion av en framstående men ofantlig anspråkslös människas värld – väckte er nyfikenhet och att ni ska tillsammans med mig och Pozitivni noviny (Positiva nyheter) ska se fram emot följande samtal, den här gången från hans mycket intressanta arbetsmiljö, där ni t.ex. får veta hur han har uppfunnit och låtit patentera en metod för hur man kan isolera enzymer från speciella sorters havsräckor för att rädda mögliga tavlor och historiska föremål, i vilken arbetsmiljö han för det mesta under sitt liv har arbetat, vilka föremål har han restaurerat under sitt liv, vilka tavlor har han målat, vilka betydelsefulla utmärkelser har han erhållit eller hur han med tiden har föreställts till t.ex. den svenske konungen och den tjeckiska presidenten eller hur han genom sina böcker och föredrag har rest jorden runt. Men om dettta först nästa gång…

Ett stort tack utsträcker jag också till min vän Tomas Rak för hans tålamodiga sällskap i samband med resan och med samtalsanskaffning.

Missa inte: Derek Colloredo-Mansfeld – Jitka Vykopalova: Ett möte i konstens anda

Svensk överrsättnig: Jitka Vykopalova
Svensk korrektur: Petrus Trottestam

OSOBNOSTI POZITIVNÍCH NOVIN

	Jan Krůta
	JUDr. Ivo Jahelka
	Jiří Suchý
	Vladimír Just
	Ondřej Suchý
	Helena Štáchová
	Stanislav Motl
	Dáša Cortésová

Další autoři »